Någon slags fredag

Om en vecka fyller jag 19 år. Det är nästan en femtedel utav livet om jag skulle bli hundra, vilket jag förmodligen inte kommer bli. Är det då det är dags att börja göra något av livet kanske? Låter som att något sådant skulle vara på sin plats, va. Det finns dock jobbiga saker med att vara jag när det kommer till just detta. Jag nöjer mig nämligen inte. Ska jag göra något med mitt liv, så ska jag finna botemedlet mot cancer, uppfinna en teleportör, upptäcka en ny dimension eller likanande. Eller varför inte finna meningen med livet. Sedan skulle jag kunna skriva en bok om denna mening, och sälja för 59:50 på Coop Forum. Annars får det va. Jag kan av någon anledning inte riktigt räkna att skaffa något random kommunal-jobb i typ Skövde som att göra något av mitt liv. Och detta är givetvis på många vis är en mycket dåliga egenskap, som oftast oftast lämnar mig relativt otillfredsställd. Men vem vet, jag kanske ångrar mig. När jag skaffat mig min livspartner och mina barn, som jag trots allt tror mig vilja ha. Då kanske det där kommunal-jobbet känns ganska lockande. Lätt, smidigt, och så nära till dagis?