I know I am your favorite Billie

Idag har varit en mycket meningslös dag.
Min dag i punkform: (När man över huvudet taget kan skriva sin dag i punkform utan att missa någonting egentligen väsentligt så kan den nog inte ha varit så mycket mer än meningslös)

• Vaknade, åt frukost
• Gick ut med Vilma, vår hund, i säkert två timmar
• Hittade blåbär och vildhallon, åt dom
• Gjorde en pyttipanna, och åt den
• Läste Lögnaren av Stephen Fry, älskar den boken
• Konstaterade att imorgon måste bli en intressantare dag

Nu ska jag kolla vart man köper bra pulver för hennatatueringar. Och lyssna på Billie the Vision, för att vara åtminstone vara lite prideig, och för att dom egentligen är ganska bedårande och det var länge sen.

Do you think there is hope for me? The slightest little hope for me?
Yes I think so, yes I think so.

Hello, my name is Daniel Lindström

Det känns som att alla andra har mycket mer tid än vad jag har. Som om alla andras dygn måste innehålla minst ett par timmar fler än vad mitt gör. Jag hinner verkligen inte med någonting.

Apropå jordens rundhet

Igår slog det mig att om teorin om jordens rundhet och gravitationen stämmer, så borde det i princip innebära att man går i en evig nedförsbacke. Idag, har detta sannerligen inte märkts av.

I lost myself

Jag vill göra något gaaaaaaalet!

White winter hymnal

Antar att det är nu jag borde skriva något om typ P&L eller Arvika och sånt, men just nu kändes det lite sådär meningslöst. Arvika var hur bra som helst, P&L not so much. Arvika slutade dock inte sådär jätteparty.
Jag är lite sur på Håkan Hellström. Jupp. Han tycks alltid få mig att missa intressanta band. Ville så sjukt gärna se Faith No More på P&L, ett utav de få egentligen värda banden som var där. Tänkte att "Äääähh jag hinner ju se en halvtimme utav Håkan innan Faith No More börjar...", men det var fullkomligt omöjligt att slita sig från den där göteborgaren när Faith No More väl började, så det lyckades jag missa. Likadant var det på Way out west förra året när jag hade tänkt se Fleet Foxes. Fyyyyy Håkan... Bästa Håkan-konserten ever förövrigt, fast så säger jag efter varje Håkan-konsert, det är det som är lite märkligt när det kommer till honom. Fleet Foxes fick jag iaf se nu på Arvika, så nu känner jag att min bitterhet över den spelningen lagt sig aningen. Men chansen att jag skulle kunna se Faith No More någon annan gång känner lite mer avlägsen så att säga. Hum hum.
Förövrigt så är allt hyfsat bra, idag lagade jag tofu för första gången, blev faktiskt gott, sjukt gott. Same vad intressant. Och så tycks jag till slut ha börjat fastna för Radiohead, det är lite nice.

You're so fucking special.